måndag 7 december 2009

Flyttfågel

Jag har flyttat väldigt många gånger. 23, närmare bestämt.

Jag föddes i Göteborg i nådens år 1982. När jag var kanske ett och ett halvt flyttade jag till Malmö, lärde mig prata bred skånska och skaffade mina första minnen (varav ett är att jag luktade i en vitpepparburk - inget jag rekommenderar). I treårsåldern omlokaliserades jag till Storuman. Där gick jag oftast klädd i plysch. Sommaren då jag fyllde fem flyttade jag till Frösön i Östersund. Jag fick min första bästis och ägnade mycket tid åt att konkurrera med henne om dagisets bästa bok (Varför är det så ont om Q, av Hasse Alfredsson).

Flytten från Frösön till Gunnarskog utanför Arvika 1989 var något av ett trauma - jag var ju inställd på att börja första klass med mina polare från sexårsgruppen på dagiset Myren och ville helst flytta tillbaka snarast. Jag bodde ett kortare tag i ett litet hus på en klasskompis tomt, och flyttade sedan till huset på kullen i Tollesrud. Där blev jag i nästan nio år. På vårterminen i nian flyttade jag in till "stan" (Arvika) med familjen, och när jag började gymnasiet flyttade jag själv till Örebro. Där bodde jag först som inneboende i Rosta, sen tillsammans med en kompis i två olika lägenheter i Örebros västra miljonprogramsområden.

Efter gymnasiet reste jag runt ett halvår - de flyttarna räknar jag inte. Vintern 2002 bodde jag i Oslo och på hösten samma år flyttade jag till Uppsala för att plugga. Mina första åtta månader som student hyrde jag ett korridorsrum svart i andra hand. Jag åkte ut när det uppdagades att min hyresvärd inte längre läste vid universitetet och bodde sedan ett halvår i ett annat, dock lagligen uthyrt, korridorsrum. Hösten 2003 flyttade jag in i en källarlägenhet i centrala Uppsala och kunde känna mig hyfsat säker - det var en godkänd andrahandsuthyrning och hade atomkriget kommit hade jag överlevt bra länge, förutsatt att mitt konservförråd varit tillräckligt.

Uppsala är ju tyvärr en värdelös stad, så kring jul 2003 flyttade jag till Arvika. Jag bodde i samma lägenhet i ett och ett halvt år innan jag insåg att Arvika också är en värdelös stad och bestämde mig för att flytta till Umeå. På 18 månader i Norrlands huvudstad hann jag bo i tre andrahandslägenheter - en på Ålidhem och två på Haga. Vintern 2007 flyttade jag in i ett minimalt rum på Abisko Turiststation och inredde med svettiga underställ och pjäxor.

Hösten-vintern 2007 var en tung tid. Jag smyghyrde en etta med kokskåp och otäcka badrumsodörer i Hornstull i Stockholm, hoppade på kryckor och gömde mig för bostadsrättsföreningen. Efter en kortare sejour i mitt kanske märkligaste boende någonsin - inneboende i ett kollektivhus där alla bråkade med varandra - retirerade jag i april 2008 till Vads Kvarn i Ransta. Jag pratade bara med hunden och med mig själv, såg väldigt mycket på video och skrev en rätt hyfsad D-uppsats.

I september 2008 flyttade jag tillbaka till stinkbadrummet i Hornstull, men jag behövde inte bo där så länge - sen i februari har jag haft det oförskämt bra som inneboende hos min goda vän i Björkhagen. Det roliga tar dock slut när den andra personen som egentligen bor här kommer hem från sitt år utomlands, och den senaste månaden har jag letat febrilt efter ett nytt boende.

Den 16 december 2009 - det vill säga om drygt en vecka - flyttar jag till min första egna lägenhet. Jag har stått fyra år i kö hos Stockholms stads bostadsförmedling, och det (plus lite tur och enträgenhet) räckte till en tvåa i Rågsved. 27 år och bostad nummer 25 - det var på tiden med ett eget förstahandskontrakt.

1 kommentar:

Jonas Åkerström sa...

Hej Ylva!

Det var kul när du hade din väg förbi Umeå och sjöng med brorsan och oss andra i Umeå studentkör. Kommer väl ihåg din humor när vi satte upp Otto Olssons Te Deum med Tomas och Studentkören. Tack för det! Glad sommar!