Victor "Pipouwich high" Lindgren

Ryktet gör gällande att inte ens Victor själv kan stava till sitt artistalias, så därför chansar vi hejvilt i rubriken ovan.

Victor Lindgren tillhör en alldeles särskild art, enligt Hylsas. När Victor kommer in i ett rum är det som om allting stannar upp. Därför är han den som kanske mest av alla apor är ett riktigt artistämne. Vissa skulle kalla det charm, andra karisma, de som tittar mycket på Idol skulle säga "det". För Hylsas är det lite svårt att ta på, men vi tror att vi är något på spåren när vi hävdar att det som gör Victor så speciell är att han skapar relativt djupa relationer med väldigt många människor.

Låt oss utveckla: de flesta har ju några få väldigt nära vänner, sen har man vänner, sen har man bekanta osv. För Victor tycks det vara så att ovanligt många människor han blir bekant med också kommer honom ganska nära på ett eller annat sätt, och en vänskapsrelation uppstår. Det är som om han i varje människa ser det den människan är bäst på och sedan lyfter fram det. Nu menar vi inte att Victor är någon Jesus, men han är nog expert på att knyta goda kontaktnät. Och alla som vet det minsta grann om hur man driver företag (eller för den delen bygger bruksorter) vet ju att ett gott kontaktnät är ovärderligt.

Ett imponerande exempel på detta är ju Victors filmkarriär. För det första är det svårt att tänka sig något så svårt som att göra en bra film. För det andra är det ju inte helt lätt att vara kulturarbetare i dagens Sverige (och svårare blir det, tack för det alliansen). För det tredje kan man tänka sig att det är svårt att försörja sig på att göra film i en ganska liten stad som Umeå. Ändå lyckas han.

Hylsas har haft glädjen att se Victor arbeta några gånger. Senast var på en ganska dassig pub på Karlaplan förra veckan. Medan en annan tog en öl eller fyra satt Victor i möte med två övriga Apan-medlemmar, la upp en mediestrategi för Apan-spelningen på fredag, återkopplade via telefon till något möte han haft tidigare under dagen i egenskap av konsulent på Film Västerbotten, lyckades dessutom hålla ett vänskapligt samtal med mig om ditten och datten, samtidigt som han kläckte en inspirerande idé om ett utbildningsföretag som han och Johan skulle kunna driva i Umeå. Det här låter kanske som ett störande beteende, men konstigt nog är det inte det. Bara imponerande. För Victor må vara företagssam, men inte på ett äckligt sätt. Victors bästa vers sammanfattar poängen:

Känner du det samma?

I denna tillvaro där alla vill vara för sig själv

och inte för någon annan, vandra över andra,

ni vet företagsamma.

Här går man inte hand i hand,

här går man bredvid varandra,

med varsin hand knuten i byxfickan.

Alla vill lyckas ta sig vägen fram,

men när du faller faller du ensam.

I den utsträckning Apan någon gång har varit flickidoler så tror Hylsas att det är Victor som är "Den snygga" (källa: Ylvas lillasyster), lite som Holmsunds svar på Nick Carter. Fåfängan är dock ingen trogen följeslagare, vad vi kan bedöma. Det skulle i så fall vara i denna vers, som kanske också är Victors populäraste (ja, Victor fick två verser, men det var för att vi inte kunde bestämma oss):

Just idag mår jag bra, jag har vinden i ryggen

och känslan är given, man bara glider

som sin egen hjälte genom livet, ni vet,

Ooooh JW

Jag har skatteåterbäringen på fickan,

nykammat hår och kepsen på sniskan,

i stort sett är man råsnygg allt man tänker en sån här dag

Känslan är total

I Bruksorten skulle Victor göra smalfilm med ortens ungdomar och dessutom undervisa i kungliga filmprojekt på bruksortens gymnasieskola. Victor blir den nya Bergman och cineaster från världens alla hörn vallfärdar till bruksorten och Lindgren-land som blir Sveriges tredje största turistnäring.